älskade Thailand


Kamala beach, Phuket Thailand!

Idag är det en väldigt sorglig dag. Tsunami varning i Phuket i Thailand eller till och med på ingång över phuket, där jag precis har varit och som min svärfar och två av våra vänner vi lärde känna där nere är i också. Vattnet har dragit sig tillbaka flera meter, precis som förra gången. Känns väldigt skrämmande och läskigt. Känner mig maktlös till att inte kunna göra något och man har ingen kontroll över något. Jag tänker på alla restauranger nere vid vattnet, människorna som jobbade där, bobs bar, alla människor som behöver fly i skräck för att det värsta ska hända, alla maktlösa djur där nere. Just nu befinner sig min svärfar och tjejerna i hans bar på säkra marker. Tjejerna är hos en kompis uppe i bergen och svärfar har tagit sig 2 mil från kamala. Vilket gör mig lugn även fast jag har en stor sten i min mage. Christians panik slog till från att vara super lugn när han ringde mig under dagen, till när han kom hem och jag såg gråten i hans ögon. Det var väldigt jobbigt, även fast man vet att hans pappa är på säker mark så oroar man sig iallafall när man läser löpsedlarna på Aftonbladet. Jag hoppas att alla människor hinner ta sig på säker mark och att så mycket hus som möjligt klarar sig också. Det är mycket jobb att behöva bygga upp allt igen. Det glädjer mig att denna gång är man förberedd och hinner fly än vad man gjorde förra gången då många dödades och att man hinner rädda sig själv. 

I detta drama ska man åka och jobba också, med telefon tillgänglig hela tiden ifall det händer något. Känns inte rätt att lämna sin oroliga pojkvän här hemma.

Du gör mitt liv lättare att leva

Jag har nog världens mysigaste pojkvän. Trots att han är stökig av sig och väldigt lat (oftast, men inte alltid) så måste jag bara säga att hans fina sidor väger upp de dåliga, och ibland svämmar det nämligen över. Helt plötsligt kan han bara få för sig att bara komma in för att kramas en stund, en puss på pannan för att sedan gå iväg igen. Sedan efter en stund kommer ett sms på mobilen med något sött meddelande. Det fina med honom är att han inprincip gör allt jag ber om (låter som han är en slav, haha), han är en sån omtänksam människa. Sånna grejer som sätter lite glans på vardagen, som får mig att le hela dagen, förutom när han har råkat slå ner mina favoritljusstakar (!!!!) skit unge.. 

Jag skiter egentligen i om han är värdelös på att städa eller lägger sina kläder överallt så man ibland blir helt galen. För den kärlek han ger mig och de han gör för mig, är helt ovärderlig!

Jag ger dig allt, du ger mig mer!


Kaos i magen

Min mage har protesterat idag. Jag vette fan vad den ville göra uppror mot men någoting var det som var helt fel enligt den samtidigt som jag har känt mig hänging och förkyld (jamen varför inte lägga på lite fler saker, min käre kropp). Det känns som saker ligger och stressar mig i det undermedvetna och jag vet inte rikitgt vad jag ska göra åt saken och så fort jag blir ledig eller så, då smäller det till. Var tvungen att avboka min dejt med Carina, så idag har jag inte rört mig en decimeter från sängen förutom när jag lagade mat eller dylikt. Har kollat på massa filmer från gamla tider som har gjort mig sällskap hela dagen. Men nu på kvällen är det mycket mycket bättre, känner mig piggare och alertare, förutom att jag är lite snorig. Det går att leva med! 

Imorgon om jag känner mig bra står det jobb på schemat, 17 - 20. Innan de ska jag städa hela lägenheten. Ser förjävligt ut här hemma. Jag städar bäst när jag är helt själv. Då kan jag poppa Chris Brown eller Justin Bieber som sällskap och sjunga vackert med. På torsdag ska jag träffa Cornelia, vet inte vad vi ska hitta på men något blir det iallafall! Helgen blir att hänga med min älskade och plugga som bara den. Har två prov nästa vecka, ska skriva klart min slutrapport i projektarbetet. Ska bli skönt att projektarbetet försvinner, den tar väldigt mycket kraft och tid. Jag hoppas att allt detta händer såklart om inte min mage väljer att protestera ännu mer. 

Måste även tillägga att det inte har gått så bra med att äta nyttigt än så länge. Från och med imorgon (och ikväll så klart) blir det verkligen nyttig mat och försöka hinna med att träna också!! Nu jäklar ska jag bli smal en gång för alla och stanna där. Blir även betydligt mycket lättare när skolan börjar igen. Nu känns det som att man går och är hungrig hela tiden och småäter, vilket är så jävla farligt när man vill gå ner i vikt. 

Jaja.. nog bablat från mig. Ska mysa ner mig framför en till film! 





Nya tag

Det var ett tag sen jag skrev här. Har inte hänt så speciellt mycket sen sist utom att vi befinner oss på svensk mark och jag har också hunnit med en resa till Berlin på skolresa, vilket var en väldigt lyckad resa och har lärt känna personer mycket bättre, vilket jag är väldigt glad över! Annars har livet rullat på som vanligt. Har känt att min motivation har varit på botten sedan jag kom hem och önskar varje dag att 8 juni ska komma så jag slipper gymnasiet, är så jävla trött på de skiten! Vi har väldigt mycket kvar i skolan känns det som. Som att lärarna vill att vi ska ha ett helvete de sista 2 månaderna kvar i skolan, men snart så slipper vi skiten!

När inte skolan stressar än så är det att planera allting för studenten, flaket ska fixas, bestämma musik, fixa tillstånd, bestämma vad vi ska äta på champagne frukosten.. Listan kan bli längre och ibland önskar jag att jag inte hade tagit på mig ansvaret när jag redan har 1000000 andra grejer att göra.

När inte det ligger på och trycker väller mitt fett över för att jag har zero motivation till att dra mig ner till gymmet eller ens engagera mig i att laga nyttig mat. Just nu känns det bara lättare att göra det enkelt för mig själv, köpa hem skräp mat.. Vilket är hemskt..

Trots detta så är jag otroligt stolt över mig själv. Många undrar hur jag orkar med allt och vissa tror jag inte alls förstår min vardag. När jag var 18 år så flyttade jag hemifrån, många tycker "åh vad skönt att ha eget" men det finns så jävla mycket jobbigt bakom det. Man ska tvätta, diska, tvätta sina kläder, räkningar ska betalad, mat ska lagas, man ska planera och handla mat. Låter det så lockande nu? Sedan utöver det man måste göra här hemma ska man plugga och jobba också. Sedan hinna vara lite med sin pojkvän, träffa kompisar och motionera. Not easy!

Men imorse när jag vaknade och såg allt jävla påskgodis man har fått så tog jag det och slängde skiten i soptunnan. Kände att nu får det fan vara nog. Det kan inte fortsätta såhär, jag måste göra en förändring. Ska ta påsklovet på mig att plugga massor, försöka på något sätt träna varje dag mer eller mindre och käka nyttigt igen. Jag vet att jag klarar detta, jag är stark nog. Ibland måste man falla för att komma upp på fötter igen. Jag skiter i om min studentklänning blir för stor. Få väll köpa en ny i sånna fall. Inte hela världen. Det viktigaste är att jag mår bra i kroppen och lever ett sunt liv!

Nu kör vi så det rycker tycker jag!